King of Uppsala.
Född 660 i Badelunda, Sverige. [1]
Levnadsbeskrivning
Småkung i Svealand, Svitjod 640-655. Född 600 i Badelunda. Död 655 i Fogdö (D). Ingjald var
son till 'Bröt-Anund', som fick namnet av att han lade sig vinn om att röja bygd i rikets vida
skogsmarker och lägga vägar över hela Svitjod. Som pojke fick Ingjald ett varghjärta att äta
och blev därav grym och ondsint. Vid gravölet efter sin far lät han innebränna sex gästande
småkungar och lade deras riken under sig. (Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)
Kung Anunds son Ingjald blev nu kung i Uppsala. Uppsalakungarna var de förnämsta av
kungarna i Sveariket, där det på den tiden även fanns många häradskungar. Allt ifrån den tid
när Oden var hövding i Sveariket var den kung som satt i Uppsala envåldshärskare över hela
Sveariket tills Agne dog. Därefter delades riket mellan bröderna. Sedan fördes makt och
kunganamn vidare i ätterna efterhand som de förgrenades. När så Ingjald blev kung, fanns
det många häradskungar. Ingjald lät då tillreda ett stort gästabud i Uppsala för att dricka
arvsöl efter kung Anund, far sin. Han lät bygga en ny sal och där restes sju högsäten. Kung
Ingjald bjöd in kungar, jarlar och andra väldesmän. Till det arvsölet kom Ingjalds svärfar kung
Algot av Västergötland, kung Yngvar av Fjädrundaland med sina söner Agnar och Alf, kung
Sporsnjall av Närke och kung Sigverk av Attundaland. Kung Granmar av Södermanland var
bjuden men kom inte. Festen började och Ingjald avlade ett löfte att han skulle göra sitt rike
dubbelt större i varje väderstreck eller också dö. Och sedan drack han hornet i botten. Men
när männen var druckna om kvällen, då sade Ingjald till sitt folk att de skulle väpna sig. De gick
då ut och satte eld på den nya salen, och snart började huset flamma i ljusan låga. Där brann
då de sex kungarna inne med allt sitt folk, och de som försökte slå sig ut vart raskt dräpta.
Sedan lade kung Ingjald under sig alla de riken dessa kungar ägt och tog skatter av dem. Kung
Hjörvard som kallas Ylvingen gifte sig med Granmars dotter Hildegunn och eftersom Granmar
saknade söner fick Hjörvard regera tillsammans med honom över Södermanland. Vid samma tid
samlade kung Ingjald en här och ämnade anfalla de båda fränderna. Till Granmars stöd kom
dessutom kung Högne och hans son Hilder som härskade över Östra Götland. Högne var far till
den Hild som Granmar hade till hustru. Kung Ingjald gick i land med hela sin här och hade en
väldig övermakt. De brakade hop till slag, och hårt blev det, men en föga lång stund hade de
slagits förrän Ingjalds hövdingar flydde med hela sin här och de gav sig åter av till sina skepp.
Ingjald var illa tillfreds med sin färd. Sedan var det stor ofred mellan kung Ingjald och kung
Granmar. När det nu fortsatt så i långa tider förliktes de och slöt fred. Den freden bands med
eder. Men när kung Granmar och hans måg kung Hjörvard for på gästning till ön Selö, kom
kung Ingjald med sin här och överföll dem mitt i natten och brände dem inne. Sedan lade han
deras land under sitt rike. Kung Högne och hans son Hilder red ofta upp i Sveariket och dräpte
kung Ingjalds män. Kung Ingjald hade två barn, av vilket det äldre hette Åsa och det yngre
Olav trätälja. Åsa bortgifte han med kung Gudröd i Skåne. Hon var lik far sin och vållade att
hennes man dräpte sin egen bror Halfdan. Slutligen såg också Åsa till så att egen man Gudröd
dog. Halfdan var far till Ivar vidfamne, och han kom till Skåne efter sin farbror Gudröds fall och
drog genast samman en väldig här, med vilken han styrde upp till Sveariket. Kung Ingjald var
på gästabud i Ränninge när han fick kunskap om att Ivars här och flotta redan var nära.
Ingjald hade inte styrkor nog för att kämpa. Då drack han sitt folk fulla och lät sedan lägga eld
på salen. Alla som var där brändes inne tillsammans med Ingjald. Ivar vidfamne lade då under
sig hela Sveariket. Han tillägnade sig också hela Danariket och en stor del av Saxland och allt
östlandet och femtedelen av England. Från hans ätt härstammar de danakungar och
sveakungar som därefter haft makten över rikena. Med Ingjalds död gick makten ur
Ynglingarnas ätt. Däremot kom ättlingarna till hans son Olav trätälja att bli regenter över
Norge under lång tid framöver. (Källa: Utbildningsradion, Skaraborg)
Gifte och barn