Ansedel Lars Hansson

Under åklagaren fanns uppsyningsmännen. Fyra av dem tjänstgjorde som politigevaldiger (profosser). Uppsyningsmännen skulle enligt 1772-års instruktion se till att gällande förordningar om sabbatsbrott, om handel och hantverk, om spel och dobbel samt om taxor efterlevdes. Vidare skulle de se till att ingen bedrev handel med ojusta mått, mål och vikter, att ingen ägnade sig åt skytte i staden, att ingen red eller körde för fort på gatorna. De hade även uppsikt över renhållningen och klädeordningen. De skulle även hålla reda på främmande folk som anlände till staden. Även lösdrivare, tjänstedrängar och pigor skulle de hålla under uppsikt samt omhänderta tiggare. Uppsyningsmännen var tilldelade olika distrikt i staden. Det fanns ett "gruppnamn" från 1699 som betecknade alla tjänstemän som arbetade inom detta område, stadens betjänte. Hit räknades stadstjänarna, fiskaler, gevaldiger och uppsyningsmän.
Under åklagaren fanns uppsyningsmännen. Fyra av dem tjänstgjorde som politigevaldiger (profosser). Uppsyningsmännen skulle enligt 1772-års instruktion se till att gällande förordningar om sabbatsbrott, om handel och hantverk, om spel och dobbel samt om taxor efterlevdes. Vidare skulle de se till att ingen bedrev handel med ojusta mått, mål och vikter, att ingen ägnade sig åt skytte i staden, att ingen red eller körde för fort på gatorna. De hade även uppsikt över renhållningen och klädeordningen. De skulle även hålla reda på främmande folk som anlände till staden. Även lösdrivare, tjänstedrängar och pigor skulle de hålla under uppsikt samt omhänderta tiggare. Uppsyningsmännen var tilldelade olika distrikt i staden. Det fanns ett "gruppnamn" från 1699 som betecknade alla tjänstemän som arbetade inom detta område, stadens betjänte. Hit räknades stadstjänarna, fiskaler, gevaldiger och uppsyningsmän.
En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna. Det fanns även sexmän vid Bergsstaten, som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och bergslagens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman.
En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemannatraditionen är gammal i Sverige och också i Finland, Tyskland, Japan, Jugoslavien och Sovjetunionen. Den anses vara ett sätt att låta lekmän medverka i den dömande processen. Till syftena hör också att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, och sålunda höja förtroendet för domstolarna, och att tillse att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Numera finns nämndemän även inom hovrätt, förvaltningsrätt (tidigare länsrätt), kammarrätt och fastighetsdomstol.
Häradsdomare, en i kung Kristofers landslag omnämnd tjänsteman, som utövade en av häradshövdingen delegerad domarmyndighet. Sedan lagen lämnat föreskrift rörande häradshövdings tillsättande, följer ett stadgande av innehåll, att häradsdomare skall svärja samma ed som häradshövding; i annat fall skall häradshövding svara och böta för alla hans domar, som om han det själv dömt hade, varemot, om domaren svurit, han skall svara och böta själv, om han orätt dömer. Detta tillägg finns visserligen inte i Magnus Erikssons landslag, men det är tydligt att, då det där (þgm. B. 16) stadgas: "Huar þings dagh agher hæræzhöfþonge, ællær þen han hauer sin dom i hænder sat, til þings koma a rættum þings staþ", den i Kristofers landslag omtalade häradsdomaren åsyftas. Ett sådant överlåtande av utövningen av domarmyndigheten - av vilket visserligen spår förekommer redan i Götalagarna - blev senare ytterst vanligt och föranledde stora missbruk. Genom domstolsreformen 1680 tvingades häradshövdingen att själv att tjänstgöra. Kort därefter förlorade nämndemnännen sin personliga rösträtt vid domavkunnandet, något som fastslogs i 1734 år slag. 1734 års lag stadgar i Rättegångsbalken 1:9 stadgar: "Låter domare utan lof någon i sitt ställe döma, miste ämbetet". Häradsdomaren blev därefter den främste bland nämndemännen, utsedd av häradshövdingen bland dessa med uppgift att biträda vid fördelningen av tjänstgöringen i nämnden. Ännu fram till rättegångsreformen 1971 kvarlevde emellertid benämningen häradsdomare, men då blott som en hederstitel, vilken av häradshövdingen tilldelades en ledamot av häradsnämnden, vanligen den äldste. I dag är det en inofficiell hederstitel för en tingsrätts till tjänsteåren äldste nämndeman.
Under åklagaren fanns uppsyningsmännen. Fyra av dem tjänstgjorde som politigevaldiger (profosser). Uppsyningsmännen skulle enligt 1772-års instruktion se till att gällande förordningar om sabbatsbrott, om handel och hantverk, om spel och dobbel samt om taxor efterlevdes. Vidare skulle de se till att ingen bedrev handel med ojusta mått, mål och vikter, att ingen ägnade sig åt skytte i staden, att ingen red eller körde för fort på gatorna. De hade även uppsikt över renhållningen och klädeordningen. De skulle även hålla reda på främmande folk som anlände till staden. Även lösdrivare, tjänstedrängar och pigor skulle de hålla under uppsikt samt omhänderta tiggare. Uppsyningsmännen var tilldelade olika distrikt i staden. Det fanns ett "gruppnamn" från 1699 som betecknade alla tjänstemän som arbetade inom detta område, stadens betjänte. Hit räknades stadstjänarna, fiskaler, gevaldiger och uppsyningsmän.

Lars Hansson. Född 1771 1 . Uppsyningsman 2	F Hans Andersson. Född 1736-11-18 i Nora 1 . Död 1808-12-09 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 2 . Sexman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 3 . 3 Nämndeman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 3 . 4 Häradsdomare 1800 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 4 . 5	FF Anders Larsson d.y. Född beräknat 1701-07.. i Nora 5 . Död 1771-10-20 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 6 . Sexman 1731-04-27 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 7 . Byggmästare 1734-04-22 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 8 . Konstvaktare 1734-04-22 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 8 . Riksdagsombud 1742 9 . Bergsman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 7 .	FFF Lars Andersson. Född 1668 i Nora bergsförsamling (T) 5 . Död 1740-07-02 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 10 . Nämndeman 1709-10-08 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 7 . Sexman 1715-05-06 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 11 . Riksdagsombud 1718 9 . Bergsman 7 .
			FFM Karin Olsdotter Ekestubbe. Död 1743 i Nora 5 .
		FM Brita Andersdotter. Född 1709 i Nora bergsförsamling (T) 5 . Död 1765 i Nora 5 .
			FMM Anna Eriksdotter. Född 1678 i Nora 5 . Död 1743 i Nora 5 .
	M Karin Andersdotter. Född 1743-05-27 i Nyhyttan, Järnboås (T) 12 . Död 1817-10-02 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 4 .

Levnadsbeskrivning

Relationer och barn

Källor

Fotnot