Regina Persdotter
Född 1802-05-16 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 1 .
Regina Persdotter.
Född 1802-05-16 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 1 .
F Petter Pehrson.
Född 1753-11-27 i Lindesby, Järnboås (T) 2 . Död 1817-02-24 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 3 . Torpare
Dagkarl
Konstteljare 1
FF Per Jansson.
Född 1701 i Järnboås (T) 4 .
 
 
FM Catharina Biörsdotter.
Född 1721 5 . Piga hos Per Jansson i Lindesby till 1750.
 
 
M Catharina Hansdotter.
Född 1768-04-25 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 6 1 . Död 1804-03-26 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 7 1 .
MF Hans Andersson.
Född 1736-11-18 i Nora 8 . Död 1808-12-09 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 9 . Sexman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 10 . 2
Nämndeman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 10 . 3
Häradsdomare 1800 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 3 . 4
MFF Anders Larsson d.y.
Född beräknat 1701-07.. i Nora 11 . Död 1771-10-20 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 12 . Sexman 1731-04-27 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 13 .
Byggmästare 1734-04-22 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 14 .
Konstvaktare 1734-04-22 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 14 .
Riksdagsombud 1742 15 .
Bergsman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 13 .
MFM Brita Andersdotter.
Född 1709 i Nora bergsförsamling (T) 11 . Död 1765 i Nora 11 .
MM Karin Andersdotter.
Född 1743-05-27 i Nyhyttan, Järnboås (T) 2 . Död 1817-10-02 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 3 .
 
 

Levnadsbeskrivning

Född 1802-05-16 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 1 .
Källor
  1. Nora Bergsförsamling AI:10b uppsl 2
  2. Järnboås C:3
  3. Nora Bergsförsamling F:5
  4. Järnboås AI:2 uppsl 58
  5. Järnboås AI:2 uppsl 136
  6. Nora Bergsförsamling C:2 sid 410
  7. Nora Bergsförsamling F:4 uppsl 130
  8. Nora Bergsförsamling AI:8a sid 3
  9. Nora Bergsförsamling F:4 uppsl 200
  10. Nora Bergsförsamling AI:9a sid 1
  11. Disbyt
  12. Nora Bergsförsamling F:2 sid 362
  13. Noraskogs arkiv nr 1
  14. Noraskogs arkiv nr 1 sid 128
  15. Noraskogs Arkiv nr 5 sid 619
Fotnot
  1. I dottern Fredrikas dödsnotis står det om honom detta.
  2. En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna. Det fanns även sexmän vid Bergsstaten, som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och bergslagens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman.
  3. En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemannatraditionen är gammal i Sverige och också i Finland, Tyskland, Japan, Jugoslavien och Sovjetunionen. Den anses vara ett sätt att låta lekmän medverka i den dömande processen. Till syftena hör också att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, och sålunda höja förtroendet för domstolarna, och att tillse att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Numera finns nämndemän även inom hovrätt, förvaltningsrätt (tidigare länsrätt), kammarrätt och fastighetsdomstol.
  4. Häradsdomare, en i kung Kristofers landslag omnämnd tjänsteman, som utövade en av häradshövdingen delegerad domarmyndighet. Sedan lagen lämnat föreskrift rörande häradshövdings tillsättande, följer ett stadgande av innehåll, att häradsdomare skall svärja samma ed som häradshövding; i annat fall skall häradshövding svara och böta för alla hans domar, som om han det själv dömt hade, varemot, om domaren svurit, han skall svara och böta själv, om han orätt dömer. Detta tillägg finns visserligen inte i Magnus Erikssons landslag, men det är tydligt att, då det där (þgm. B. 16) stadgas: "Huar þings dagh agher hæræzhöfþonge, ællær þen han hauer sin dom i hænder sat, til þings koma a rættum þings staþ", den i Kristofers landslag omtalade häradsdomaren åsyftas. Ett sådant överlåtande av utövningen av domarmyndigheten - av vilket visserligen spår förekommer redan i Götalagarna - blev senare ytterst vanligt och föranledde stora missbruk. Genom domstolsreformen 1680 tvingades häradshövdingen att själv att tjänstgöra. Kort därefter förlorade nämndemnännen sin personliga rösträtt vid domavkunnandet, något som fastslogs i 1734 år slag. 1734 års lag stadgar i Rättegångsbalken 1:9 stadgar: "Låter domare utan lof någon i sitt ställe döma, miste ämbetet". Häradsdomaren blev därefter den främste bland nämndemännen, utsedd av häradshövdingen bland dessa med uppgift att biträda vid fördelningen av tjänstgöringen i nämnden. Ännu fram till rättegångsreformen 1971 kvarlevde emellertid benämningen häradsdomare, men då blott som en hederstitel, vilken av häradshövdingen tilldelades en ledamot av häradsnämnden, vanligen den äldste. I dag är det en inofficiell hederstitel för en tingsrätts till tjänsteåren äldste nämndeman.

Framställd 2023-05-14 av Lasse Ericsson med hjälp av Disgen version 2023.