Lotta Ersdotter
Född 1832-07-10 i Lockhyttan, Kil (T).
Lotta Ersdotter.
Född 1832-07-10 i Lockhyttan, Kil (T).
F Eric Persson.
Född 1793-08-25 i Lockhyttan, Kil (T) 1 . Död 1843-06-06 i Lockhyttan, Kil (T) 2 3 . Dräng hos Mats Matsson mellan 1811 och 1812 i Hammarby, Kil (T) 4 .
Dräng hos Nils Calsson mellan 1812 och 1813 i Broby, Kil (T) 5 .
Dräng hos hos änkan Brita Larsdotter mellan 1813 och 1815 i Lockhyttan, Kil (T) 6 .
Brukare
FF Pehr Olsson.
Född 1751-04-07 i Lockhyttan, Kil (T) 7 8 . Död 1812-11-06 i Lockhyttan, Kil (T) 9 10 . Dräng hos Änkan Brita Andersdotter mellan 1768 och 1777 i Lockhyttan, Kil (T) 11 12 .
Dräng på Ramshytte Bruk mellan 1777 och 1780 i Ramshyttan, Kil (T) 13 .
Dräng hos Nils Hansson mellan 1780 och 1789 i Lockhyttan, Kil (T) 14 .
FFF Olof Gustafson.
Född 1719-08-25 i Lockhyttan, Kil (T) 15 . Död 1793-05-03 i Lockhyttan, Kil (T) 16 17 . Sockenskräddare
FFM Marina Persdotter.
Född 1722-09-15 i Lockhyttan, Kil (T) 18 . Död 1794-09-27 i Lockhyttan, Kil (T) 16 17 .
FM Stina Pehrsdotter.
Född 1756-09-11 i Nora 19 . Död 1842-06-15 i Lockhyttan, Kil (T) 20 .
 
 
M Stina Cajsa Persdotter.
Född 1794-09-19 i Gyttorp 21 19 . Död 1864-05-16 i Lockhyttan, Kil (T) 22 23 . Piga hos hos änkan Brita Larsdotter mellan 1812 och 1813 i Lockhyttan, Kil (T) 6 .
Piga hos Anders Erlandsson mellan 1813 och 1818 i Hammarboda, Kil (T) 24 25 .
MF Petter Pehrson.
Född 1753-11-27 i Lindesby, Järnboås (T) 26 . Död 1817-02-24 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 27 . Torpare
Dagkarl
Konstteljare 1
MFF Per Jansson.
Född 1701 i Järnboås (T) 28 .
MFM Catharina Biörsdotter.
Född 1721 29 . Piga hos Per Jansson i Lindesby till 1750.
MM Catharina Hansdotter.
Född 1768-04-25 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 30 31 . Död 1804-03-26 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 32 31 .
MMF Hans Andersson.
Född 1736-11-18 i Nora 33 . Död 1808-12-09 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 34 . Sexman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 35 . 2
Nämndeman i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 35 . 3
Häradsdomare 1800 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 27 . 4
MMM Karin Andersdotter.
Född 1743-05-27 i Nyhyttan, Järnboås (T) 26 . Död 1817-10-02 i Gamla Pershyttan, Nora Bergsförs (T) 27 .

Levnadsbeskrivning

Född 1832-07-10 i Lockhyttan, Kil (T).
Källor
  1. Kil C:2 sid 193
  2. Kil EI:1 sid 77
  3. Kil AI:17 sid 276
  4. Kil AI:11 sid 138
  5. Kil AI:11 sid 39
  6. Kil AI:11 sid 208
  7. Kil C:1 uppsl 201
  8. Kil AI:7 p 163
  9. Kil F:1 sid 74
  10. Kil AI:11 sid 207
  11. Kil AI:3 p 164
  12. Kil AI:4 p 158
  13. Kil AI:4 p 167
  14. Kil AI:6 p 140
  15. Kil C:1 sid 158
  16. Kil F:1 sid 42
  17. Kil AI:7 p 167
  18. Kil C:1 sid 179
  19. Kil AI:12 sid 139
  20. Kil EI:1 sid 73
  21. Nora Bergsförsamling C:4
  22. Kil AI:21 sid 325
  23. Kil F:2 p 11
  24. Kil AI:11 sid 205
  25. Kil AI:12 sid 134
  26. Järnboås C:3
  27. Nora Bergsförsamling F:5
  28. Järnboås AI:2 uppsl 58
  29. Järnboås AI:2 uppsl 136
  30. Nora Bergsförsamling C:2 sid 410
  31. Nora Bergsförsamling AI:10b uppsl 2
  32. Nora Bergsförsamling F:4 uppsl 130
  33. Nora Bergsförsamling AI:8a sid 3
  34. Nora Bergsförsamling F:4 uppsl 200
  35. Nora Bergsförsamling AI:9a sid 1
Fotnot
  1. I dottern Fredrikas dödsnotis står det om honom detta.
  2. En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt. Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna. Det fanns även sexmän vid Bergsstaten, som hade till uppgift att hålla uppsikt och räkenskap för malm, materiel och bergslagens utgifter och inkomster vid gruvorna, samt tjänstgjorde som bisittare i bergstings- och gruvrätt, samt bergsnämndeman.
  3. En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemannatraditionen är gammal i Sverige och också i Finland, Tyskland, Japan, Jugoslavien och Sovjetunionen. Den anses vara ett sätt att låta lekmän medverka i den dömande processen. Till syftena hör också att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, och sålunda höja förtroendet för domstolarna, och att tillse att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Numera finns nämndemän även inom hovrätt, förvaltningsrätt (tidigare länsrätt), kammarrätt och fastighetsdomstol.
  4. Häradsdomare, en i kung Kristofers landslag omnämnd tjänsteman, som utövade en av häradshövdingen delegerad domarmyndighet. Sedan lagen lämnat föreskrift rörande häradshövdings tillsättande, följer ett stadgande av innehåll, att häradsdomare skall svärja samma ed som häradshövding; i annat fall skall häradshövding svara och böta för alla hans domar, som om han det själv dömt hade, varemot, om domaren svurit, han skall svara och böta själv, om han orätt dömer. Detta tillägg finns visserligen inte i Magnus Erikssons landslag, men det är tydligt att, då det där (þgm. B. 16) stadgas: "Huar þings dagh agher hæræzhöfþonge, ællær þen han hauer sin dom i hænder sat, til þings koma a rættum þings staþ", den i Kristofers landslag omtalade häradsdomaren åsyftas. Ett sådant överlåtande av utövningen av domarmyndigheten - av vilket visserligen spår förekommer redan i Götalagarna - blev senare ytterst vanligt och föranledde stora missbruk. Genom domstolsreformen 1680 tvingades häradshövdingen att själv att tjänstgöra. Kort därefter förlorade nämndemnännen sin personliga rösträtt vid domavkunnandet, något som fastslogs i 1734 år slag. 1734 års lag stadgar i Rättegångsbalken 1:9 stadgar: "Låter domare utan lof någon i sitt ställe döma, miste ämbetet". Häradsdomaren blev därefter den främste bland nämndemännen, utsedd av häradshövdingen bland dessa med uppgift att biträda vid fördelningen av tjänstgöringen i nämnden. Ännu fram till rättegångsreformen 1971 kvarlevde emellertid benämningen häradsdomare, men då blott som en hederstitel, vilken av häradshövdingen tilldelades en ledamot av häradsnämnden, vanligen den äldste. I dag är det en inofficiell hederstitel för en tingsrätts till tjänsteåren äldste nämndeman.

Framställd 2023-05-14 av Lasse Ericsson med hjälp av Disgen version 2023.