Från "Ur Skinnskattebergsbygdens historia" av Hernfrid Bark utgiven av Skinnskattebergs kommun 1974 s 137 Haraldsjön Inte förrän under första hälften av 1600-talet noteras bebyggelse vid Haraldsjön. I Mantalslängd 1642 är Jöns i Haralsboda registrerad, och 1651 tillkommer Kolar Sigfrid i Haraldsiön. Det är svårt att hitta en säker härledning av namnet. Någon Harald finns inte i några längder. Det skulle dock kunna tänkas att någon med namnet Harald varit den förste, som slagit sig ner vid sjön, men aldrig blivit registrerad. En annan tänkbar förklaring till namnets uppkomst skulle annars kunna vara har=stengrund. Har är vanlig talspråksbeteckning i bygden. Författarens fader hade det som regelbundet uttryck, när han skulle ut och fiska på Lien eller Skildammen. - "Vi ror väl te hararna. Där brukar de hålla te." De = abborrarna. Vid norra sidan av Haraldsjön finns också harar. Att r blivit till l i stavningen Haralsboda, haralsiön är inte så egendomligt om man lyssnar till bygdens tjocka l. Före s uttalas r och l nästan likadant. Intressant ur etymologisk synpunkt är också att huvudgården Haraldsjön vid sjön i talspråket kallas byn, vilket även är noterat på karta 1. På kartorna 3e och 5 är det denna gård, som har beteckningen Haraldsjön. På karta 5 finns följande beskrivning: Haralsiö 1/2 skattehamman, dess åker av sand och mo, utsädet årligen 3/4 Tunneland. Äng till detta hemman en del hårdwall och något starr 12 lass, finnes eljest till detta hemman nödig Timber och kolnings Skog av Tall och Gran samt ung skog som äfven tillwäxer. På dessa ägor äro belägne 4 stycken torp. För tre av dessa finns dåvarande torparnas namn: Eric Jacobsson (senare skogsvaktarbostaälle), Johan Jönsson (Staffans), Olof Philts (Filtens). Det fjärde torpet är utan torparnamn, men vid jämförelse med senare kartor kan man konstatera, att det var Gräsberget. På karta 5 finns även tvenne kvarnar markerade, en vid Laxbäcken och en vid bäcken, som rinner ut i södra Haraldsjön. Senare tillkom ytterligare 3 torp: Backens, Eskils och Långens. Detta sista torp har fått sitt namn efter en soldat Lång, som bodde där enligt Husförhörslängden 1720-1737. Under 1700- och 1800-talen var Haraldsjön registrerad som skriftlag och rote och omfattade då även Övertjärn, Holmsjön, Kopparbo och Läckebo. Befolkningen i Haraldsjön omfattade år 1750 10 familjer, 51 personer, vilket antal var oförändrat år 1800. År 1850 var den 11 fam., 79 peroner. År 1900 har Haraldsjön gått upp i Skilå rote. Själva Haraldsjön är källsjö för en å, som under olika namn rinner ut i Sörmogen. Denna avrinner genom Sverkerstaån, som i sin tur förenar sig med Arbogaån. Haraldsjön ligger 193 m.ö.h. och Sörmogen 100 m.ö.h. Nivåskillnaden har skapat en serie vattenfall, vars kapacitet bättrats på genom dammar och som lämnat kraft till hyttor och smedjor. Industrianläggningarna krävde träkol och kolartorpens antal ökades undan för undan. Nu är alla torpen nedlagda och skogen håller sitt intåg över åkrarna. Några hus hyres av sommargäster. Karta 3e = Rikets allmänna kartverk Ekonomiska avd. Västmanlands län. På bekostnad av Västmanlands läns landsting. Riddarhyttan. Uppmätt 1907. karta 5 = Geometrisk Charta öfwer Riddarhytta, Haralsiön, Skylon, Lindshyttan, Öfwerkiärn, Öfwer Högfors, Biursiö, Korphyttan, Öfwer Uggelfors, Forsen, Callmora, Bråtten och Hult. Belägne uti Westmanneland Skinnskattebärgs Bärgslag och Skinnskattebärgs socken. Tillhörige Herr Directeuren Georg Brandt, såsom ock Kong. Mai:ts Allmännige Trackt uti Skinskattebärg. Alla Geometrice affattade af Commisions Landtmätarna 1696 samt Copierade ock Transporterade år 1703 af Landtmät. Bergman.